Vad som behövs nu när solen och värmen är här är svart på en kvart, men det finns tydligen bara att köpa uppe i åre och nere i alperna. Skit också. Innan när jag var och fikade med Felicia åt jag min sista onyttiga sak, för nu är det fan nyttighet som gäller. Jag behöver för övrigt plugga ihjäl mig denna veckan för tydligen skulle vi ha en massa prov nästa vecka? Jag lider av huvudvärk.

Hur dum får man vara och köpa röda converse? Jag fattar inte varför jag gjorde det förra våren. Jag minns till och med att jag funderade på att köpa hallonröda, men TUR att jag inte gjorde det. Nu har jag satt upp svarta låga (såå snyggt) och vita höga på listan. Tänk ändå hur framgångsrikt det företaget är. I genomsnitt har ju säkert varenda människa har ett par converse.

Det är inte lång tid kvar till studenten för 92orna.. tiden bara rinner iväg. Jag blir så himla stressad av allt nuförtiden. Det känns som att jag inte hinner leva klart dagarna förrän de är passerade. Det känns som att det finns så mycket jag vill göra som jag inte kommer hinna och då menar jag allmänt i livet. Ibland känner jag att jag vill vara på flera ställen samtidigt för att jag inte vill missa något. Det börjar bli jobbigt att ha det så, och det är ännu jobbigare att förklara exakt vad jag menar. Ibland känner jag också att det finns så många ögonblick i livet som jag skulle vilja komma ihåg och blicka tillbaka till när jag blir äldre, men då undrar jag hur jag skall kunna komma ihåg allt som händer varje dag? Jag vill ju inte gå runt och ta kort på varenda liten sak jag upplever. Är det kanske dags för mig att börja skriva dagbok? Vad jag menar är att alltför många dagar blir bortglömda. Jag minns liksom inte vad jag gjorde varje dag under april månad förra året. Jag tycker att det är synd att så många minnesvärda saker blir glömda. Jag skulle vilja ha allt memorerat, men frågan är då om det är bra att ha det?

Hade inte direkt mycket bilder från helgen men den här helgen gjorde att jag fick en extrem vårkänsla. Nu känns det verkligen som att slutet på nian är nära, jag vill inte!!! Jag hade tänkt vara mer aktiv med min kamera nu och även mer aktiv på bloggen. Hade faktiskt tänkt gå ut på en fotorunda idag men jag orkade inte riktigt. Men aja, det var så underbart att umgås med min gamla vän celine igen, jag hade verkligen saknat det.

Alla är goa är alltså vårt lilla festmotto. Bilderna är från förfesten hos elin i fredags, alltså innan vi åkte iväg till vega för ännu mer fest. Adrian och elina hade ordnat evengemanget för ca 230 pers med en DJ som är bland top 12 i sverige!! Vi alla hade jätteroligt på vega så vi hoppas verkligen på fler liknande kvällar. En sak vi har kommit fram till är att vi 95or verkligen har så himla roligt ihop. De äldre tror att vi alltid vill komma på deras fester, men nej så är det verkligen inte. Vi har det så mycket bättre utan dem =)

I onsdags var det intagningsprov på det estetiska programmet på Bäckäng. Jag valde inriktningen teater och fick därmed framföra en monolog, dikt och medverka i olika gruppövningar. Det var en riktigt rolig dag. Innan var det säkert att jag skulle gå teater, men nu är jag nästan säker på att det blir samhäll på bäckäng. Bilden: Det var så himla lång väntan. Vi fick vänta i flera timmar. I början fördrev vi tiden med att försöka sova.